Porträttbilder från workshop

Det var i Stockholm förra helgen som jag deltog i workshopen ”porträttfotografi igår, idag och imorgon”.
Tänk att få  ägna tre dagar åt det du tycker är det roligaste som finns, att fotografera människor…

Jag åkte dock inte upp ensam till Stockholm utan fick sällskap av min familj som passade på att ta en minisemester. När jag under dagtid deltog på workshopen var resten av familjen ute på äventyr och besökte bland annat junibacken och Vasamuseet. Kvällarna hade vi tillsammans med mys framför TVn på hotellrummet.

Fredagen bjöd på teori och hemuppgift. Uppgiften bestod i att ta ett porträtt och då helst ett självporträtt. Jag kom direkt att tänka på alla dessa selfies som är så vanliga idag. Frågan var hur jag skulle kunna lösa uppgiften på ett vettigt sätt. I uppgiften låg även att jag skulle leverera bilden innan klockan 08.00 lördag morgon. Det fick bli att pressa kameran hårt på ISOt och klämma lite kreativitet ur den trötta hjärnan. Jag hade ju trots allt rest under dagen och sedan kört teori ett antal timmar innan mörkret lagt sig över Stockholm.
Under promenaden hem genom söder försökte jag vara kreativ och ta lite sköna bilder.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Den här killen kom gåendes utanför Zinkensdamm bandyarena. Jag skulle vilja komma lite närmare men kände inte att jag riktigt vågade samtidigt som jag försökte tänka street photography där personen inte ska vara medveten om att jag tar bilden. Det jag ser på displayen efteråt är han under sin mörka jacka bär på ett ljust inre. Det ser lite ut som att han kommer från matchen där han varit med i cheerleaderklacken, eller.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Det här var första självporträttet jag tog som jag valde bort. Jag tycker att jag såg lite för trött ut.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Det fick bli en bild med lite mer humor i. Jag befinner mig nu utanför hotellet och detta var sista chansen att få till en bild innan jag går in till familjen på rummet. Det var för övrigt denna bild jag valde att lämna in.

Lördagen var en dag av teori den också. Föredragaren delade med sig massor av erfarenhet och insikt kring ämnet porträttfotografi. Vi gick igenom allas bilder och bildkritik delades ut. När 12 personer tillsammans diskuterar bild är det mycket användbart som kommer fram. Trots att uppgiften var samma för alla så kom det fram 12 helt olika bilder. Det är just det som kom fram under kursen, att försöka berätta något med bilden. Skapa ett drama och fylla bilden med ett innehåll för betraktaren.

Inför söndagen fick vi samma uppgift igen. Att ta porträtt alternativt självporträtt. Jag skulle ta bilder på människor jag inte känner och jag skulle be om lov och posera dem lite också. För mig är det en utmaning. Ibland har jag inga problem med att fråga människor på gatan men oftast känner jag att jag inkräktar i människors liv.
Uppgiften stod dock fast och det var bara att försöka komma över spärren och stanna modellerna på gatan för att ta deras porträtt.Som vanligt tog jag promenaden genom söder för att komma till hotellet. denna kväll letade jag mig upp längs Götgatan, en restaurang gata med garanterat mycket folk. Det dröjde inte länge förrän jag hittade flera intressanta människor. Mitt mål var att kunna ta en bild av en eller flera hipsters som är i ropet nu och då speciellt på söder. Jag hade tur som hittade paret som ställde upp. Det gick nästan för enkelt. ”vill du ta en bild på OSS, jaha, varför det?” . Jag förklarade att jag gick på en workshop och hade en uppgift att lämna in innan kvällen var slut. Det var inga problem och jag fick min bild.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Med den framgången kunde jag lätt springa vidare och fråga fler blivande modeller. Jag visar här en gruppbild på tre personer där jag kopierar en av Knuts bilder. En bild med lite tidlöshet och med en uppställning som bjuder betraktaren på lite spänning. Jag säger inte mer än så.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Här kommer lite fler bilder jag tog under lördagskvällen.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Lördagen bjöd även på lite utomhusfotografering med Knut under dagen. Han visade lite om form och ljussättning som fungerar väl för porträtt. Vi passade även på att ge oss ut en stund för att i par försöka ta porträtt på varandra.

Under söndagen, workshopens sista dag gick vi åter igenom bilderna från hemuppgiften och det var tydligt hur mycket bättre kvalitén blivit över lag. Inte att första dagens bilder var dåliga utan mer för att nivån höjts överlag.
Återigen var bilddiskussionen väldigt givande.
Det bör nämnas att det var självklart väldigt trevligt och inspirerande att få träffa så många duktiga och trevliga fotografer under kursen.

Knut tog fram blixtljus och ljussatte klassrummet och visade hur det skulle kunna fungera med ljussättning inomhus. Eftersom jag har fotograferat några år i studio kändes det väldigt inspirerande med lite nya vinklar på ljussättning och tips på hur det går att ljussätta under en porträttfotografering.

Söndagen avslutades med en historisk tillbakablick av hur porträttet växt fram som konstform genom årtusenden. Spännande och lärorikt. Jag kan verkligen rekommendera denna workshop om du känner att du behöver inspiration och är öppen för nya tankar kring hur vi kan fotografera och uttrycka oss i bild.

Här följer de sista bilderna från mina tre dagar på workshopen.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Sista bilden är på Knut som jag vill tacka speciellt. Tack Knut för din hängivenhet och att du bjöd på det lilla extra under de tre dagarna. Jag har lärt mig massor och öppnat ögonen för nya utmaningar.

/Peter Ringström